| Ritningen av gamla kyrkan, som Olof Broman ritade. Han levde mellan 1676-1750, runstenen inmurad i södra sidan, på den här tiden. | Karta över Frösten från år 1761. Förklaringar: A=Johnsgård B=Permårs C=Kjällbergs D=Ådahls E=Prästbordet. | Gamla brudkronan | |
| | | Jättendalskyrka med Betel i förgrunden. |
| Byggmästare Caspolin byggde portalen efter kyrkan var byggd. | Kyrka och skola. | Framför kyrkan ses sädesskylar. | Bild på kyrkan taget från kyrkans södra sida. |
| Flygfoto över kyrkan och intilliggande byggnader. På bilden ses b.la. Sockenstugan som sedan revs när nya församlingsgården byggdes. | Sockenstugan i vinterskrud. Framför syns landsvägen som går på samma ställe idag. | Flygfoto över kyrkan, ett vykort. På bilden syns kyrkstallarna som låg där nuvarande församlingsgård är belägen. | Flygfoto över kyrkan med omkringliggande byggnader. |
| Bilden är taget från Kyrkans Norra sida, Jättendalssjön och Vik ses i bakgrunden. | Kyrkan i solnedgång. Kortet taget från Å. | Foto taget sommaren 2007. Fröstuna skola ses i förgrunden och kyrktonet och församlingsgården i bakgrunden. | Runstenen som står framför kyrkan i Jättendal, användes som trappsten vid ingången till den nya kyrkan som byggdes upp efter storbranden.(Se inskriften nedan) I bakgrunden ses församlingsgården och Grönskolan som tidigare var det enda skolhuset i Jättendal, denna byggnad invigdes 1928 då var byggnaden vit. |
| Kyrkorgeln byggdes 1824. | Jättendals församlingsgård, byggdes år 1970. Samtidigt revs den intilliggande sockenstugan och kyrkstallarna. Några väggar från sockenstugan användes vid nybygget. | Södra sidan av kyrkogården med utsikt över Jättendalssjön. | Bild föreställande minneslunden på kyrkogården i Jättendal. |
| | |
Jättendals kyrka
Jättendals kyrka har ett högt och vackert läge, varifrån man kan
se många av socknens byar. I öster ligger Jättendalssjön, i norr
och söder sluttar åkrar och ängar och i väster ligger byn
Frösten.
DEN GAMLA KYRKAN.
En teckning och beskrivning av kyrkan finns i prosten O.Bromans
stora verk om Hälsingland, "Glysisvallur". Dessutom finns
uppgifter i kyrkans böcker. Det finns även ett syneprotokoll
från år 1799, när kyrkan brandförsäkrades, där man får veta en
hel del om hur gamla kyrkan såg ut.
Kyrkan bestod av ett långhus och kor av samma bredd, torn i
väster, vapenhus i sydväst och sakristia i nordöst. den var 36
alnar (21,6 m) lång och 13½ alnar (ca 8 m) bred. Kyrkan var
uppförd av gråsten med tegelvalv. De äldsta delarna av gamla
kyrkan tillkom troligen på 1200-talet och ersatte säkerligen en kyrka av trä.
KYRKOGÅRDEN.
Jättendals kyrkogård har ett ovanligt läge i förhållande till
kyrkan. Kyrkan ligger nämligen inte på själva kyrkogården utan
vid dess västra sida.
Den gamla kyrkogården var enligt en beskrivning från år 1690
omgiven av en murad och putsad mur täckt med ett tjärat brädtak.
Ingångar fanns i söder, väster och norr.
Vid ingången till gamla kyrkogården, vid kyrkans södra sida,
finns sedan 1805 en portal, som uppfördes efter en ritning av
byggmästare Caspolin. Han hade tidigare ansvarat för byggandet
av den kyrka vi har idag.
Sin nuvarande storlek har kyrkogården fått, genom upprepade
utvidgningar under 1800- och 1900-talen.
RUNSTENEN:
På planen utanför kyrkans västingång står en runsten, som varit
inmurad i gamla kyrkans sydmur. Efter kyrkobranden år 1800
användes runstenen som trappsten vid nya kyrkan.
Den konserverades och restes på sin nuvarande plats 1951.
Stenen har ristats av den enda kända kvinnliga runstensmästaren
i Sverige.
Två små kors, som pryder stenen, visar att kristendomen vunnit
spridning i dessa trakter redan på 1000-talet, då stenen
ristades. Inskriften lyder:
Åsmund och Fartegn de reste denna sten efter Torkel, sin
fader, på Vattrång. Gunnborga ristade denna sten, den goda.
EFTER DEN STORA BRANDEN ÅR 1800.
Det första sockenstämmeprotokollet efter branden skrevs söndagen den 18 maj i Harmångers sockenstuga. Det börjar så här:
"Sedan ganom en hos Nils Ericsson i Frösten uppkommen vådeld,Jättendals kyrka, Sockenstufva,Prästbord och hela förenämnda by den femte i denna mmånad, blivit i aska lagd. Hade värderingsförrättning hållits den 15 maj.
Av den får man veta, att branden kom lös mellan tio och elva på förmiddagen. I den starka blåst och storm som rådde, hade förmodligen tistror ur någon skorsten hamnat på Nils Ericssons fähustak. Därifrån var avståndet från kyrkan 60 famnar (82,8m). När de personer som fanns hemmavid upptäckt elden, hade de inte, trots högsta bemödande,kunnat släcka den. Elden antändes sedan en foderbod invid fähuset och i den starka blåsten fördes lågorna vidare och angrep den i nordost liggande kyrkan. Alla åbyggnader i Frösten förlorades, jämnte foder och större delen av den spannmål som varit ämnad till utsäde och föda under sommaren.
Fröstens fyra bondgårdar, sockenstuga och prästbord var inte brandförsäkrade. Kyrkan däremot brandförsäkrades år 1799. Den 2 april 1799 hade kronofogden och nämndemän från Harmånger undersökt kyrkan och värderat den till 1500 riksdaler specie. Detta tillkännagavs vid sockenstämman den 5 maj precis på dagen 1 år före den förödande branden.
DONATIONSBREV.
Om tiden för den gamla kyrkans anläggning saknas uppgifter, men
i ett donationsbrev av år 1358 angående hemmanet i Rotnäs
överlåtelse till kyrkan, som då var katolsk, får man veta; att
hustru Reggerd, salig Kjällbjörns efterleverska i Nordanstig,
framträtt med arvingarna och skänkt Rotnäs till den, som då och
framdeles skulle Jättendals kapell förestå och därav sitt bord
bereda och hava sin föda och uppehälle. I gengäld skulle prästen
hålla fyra själamässor för "hans själ till evig åminnelse".
KLOCKOR.
Den nuvarande storklockan blev gjuten 1802 av P.Öberg Hudiksvall. Den ersatte då en klocka från år 1742, vilken i sin tur ersatte den enkla klocka som beskrivs i Glysisvallur. Den nuvarande lillklockan är gjuten år 1872 av N.P.Linderberg Sundsvall.
På klockan från 1742, som förstördes i branden år 1800 fanns följande ingraverat:
(Runt om, högst upp). Lofwer Gud i Hans Helgedom.
(Östra sidan) I mann af Jättendal och Qvinnor allesamman, nu akt uppå mitt rena ljud; låt flitig kyrkogång få blifwa eder gamman,låt eder högsta lust få bli att frukta Gud: Så skjerat Herrans Pris uppfyller hela jorden, när Herrans ande sig får hwila uti Norden.
(Västra sidan)Den tima Fredrik Kong barSweriges Skepter dyra,
Jöns Steuch war Arki Klerk, Carl Lode Sockne Präst, Tå låter
Jättendal omgjutning min bestyra i Stockholm: Ther min tyngd gjör fyra skeppund mäst. En Jöns Wallander war Kaplan på detta ställe, och Kyrkovärdars namn: Eric Jonsson uti Å, samt Eric Johansson , som bodde i Hällan, år efter Christi börd MDCCXLII.
(Nedtill på klockan) ÄRA WARE GUD I HÖJDEN. Omgjuten och tillökter af Johan Falsten.
SAKRISTIAN.
1768 diskuterade man för första gången planerna för en ny
sakristia istället för den gamla. "En lemning efter Påfwedömet,
ett lika djupt, lågt, trångt rum, som af Landsens store höfding,
Herr Baron Carl Sparre, hwilken sjelf besåg thet 1767, kallades
ett tjufhål, ther ingenting af kyrkans kostbara kläder ej el.
något af trä och papper kunde för röta och undergång bevaras".
1772 beslöt man att uppföra en ny sakristia av trä, men då rådde
hungersnöd och sjukdomar, som omöjliggjorde arbetet.
På en sockenstämma i jan 1775 beslöt man att nya sakristian
skulle uppföras av sten. Arbetet utfördes sommaren 1775 under
ledning av en byggmästare från Sundsvall.
Sakristian är den enda del av kyrkan som inte förstördes vid branden år 1800.
Bland sakristians möbler finns en stor kraftig järnbeslagen
kista, i vilken kyrkans silver förvaras. Den är gjord 1823 av smeden Uggla, bosatt i Tennsäter.
Kungsbreven i Jättendal 1454
År 1454 sålde konung Karl Knutsson Fogdegården till
Olof Ragvaldsson för 40 marker reda penningar, enligt de ännu bibehållna köpebrev. Denne Olof Ragvaldsson erhöll därpå konung Christian den förstes och ärkebiskop Jöns Bengtsson fastställelsebrev, vilka nu är förekomna. Men åberopas uti ett senare brev, utgivet av Sten Sture den äldre 1483. - Båda breven finns bevarade i kyrkan. Dessa brev är av följande lydelse:
Brev 1
Vi Karl med Guds nåde Sveriges Norges och Göta konung göre veterligt i detta vårt brev att hava sålt och upplåtit denne brevvisare Olof Ragvaldsson vår och kronans gård Husaby liggande i Hälsingland i så måtto att han skall göra oss och våra efterkommande där skatt och tjänst oss efter ty vår ämbetsman Hans Erengiston med honom därom ense vorde för fyrtio mark reda pengar vilken penningsumma vi kände förenämnde vår ämbetsman Hans på våra vägnar redeligen uppburit haver ty avhände vi oss och våra efterkommande konungar eller föreståndare här i Sverige förenämnda gård med hus och jord, åker och äng, skog och fiskevatten, kvarn och kvarnstad och med alla tillagor som till förenämnda gård av ålder tillhört har och nu tillhör och tillägnar honom förenämnde Olof Ragvaldsson och hans arvingar till evärdligen äga ohindrat och okvad i alla måtto till yttermera visso och vittnesbörd låta vi trycka vårt sigill på ryggen av detta brev
Scriptum holmiae freia sexta ante dominicam trinitatis anno domini MCD qvinqvagesimo qvarto (skrivet Stockholm anno domino år 1454
Brev 2 Sten Stures bekräftelsebrev
Jag Sten Sture i Gripsholm riddare, Sverige föreståndare gör veterligt att denne brevvisare Truen Olsson har varit till mig med min käre morbroders konung Karls brev lydande brev på en gård som heter Husaby av att denne brevvisares fader Olof Ragvaldsson köpte förenämnda gård av förenämnda konung Karl för fyrtio Stockholms marker som köpebrevet ytterligare innehöll och har konung Christans och ärkebiskop Jöns Stadfestelse brev på förenämnda gård, vilka brev jag gillar och stadsfester med detta mitt öppna brev förenämnda tre Herrars brev på förenämnda gård och förbjuder jag alla vem som helst är och särdeles fogdar och ämbetsmän förenämnda Truen Olsson här i mot att hindra eller hindra låta kvälja mota eller oförrätta i någon måtto under min och rikets "hempt plicht oc wridhe" som därtill är skrivet, Stockholm fredagen näst efter pingstdagen år efter Guds födelse på det tred MCDLXXX på det tredje (1483) under mitt insegel hängande - nedanför detta brev
Jättendals Hembygdsförening
