Kartor över Häggviken
Mer fakta om Homon finns i Jättendals fäbodvallar.
| Karta över Lunde 1886 | Detta är också en karta över Lunde 1886 | Gammal karta över Bergsjö och Jättendal | Häggviken, Lindsta och Frösten |
| | |
Homon, Fäbodevallmark.
Utdrag ur Domboken, från lagtima Höstatinget med Bergsjö Tingslag d. 21 oktober 1868.
Till detta ting hade Ungriks och Bredåkers samtliga Byamän instämt Hemmansägarna i Tennsäter, Elfsta, Dvästa, Lunde och Nybyn uti påståenden som innefattas i följande stämning mot Jättendalsbönderna:
Johan Jönsson nr 2, Jöns Jönsson nr 3 Tennsäter, Daniel Aronsson nr 1 Nybyn, Jon Persson nr 3, Olof Hansson nr sub 3, Anders Jonsson nr 1, Olof Jonsson nr ss1 och Anders-Erik Andersson nr 6 Elfsta, Hans Persson nr u1, Lars Persson nr 1, Olof Nilsson nr 3 och Per Andersson nr 5 Dvästa, Erik Olofsson nr 2, Olof Olofsson nr 1, Jon Olofsson nr 3 och Jon Jonsson nr 4 Lunde.
Kärandenas påstående om svarandenas förpliktelser att istället för risbråte, med gärdsgård förse skiljelinjen mellan svarandenas s.k. Homo-Fäbodevallmark och kärandenas tillgränsande mulbetesmark, samt att ersätta syn- och rättegångskostnader.
Vid upprop av målet inställde sig Kärandenas ombud länsman G. Söderberg, samt av Svarandena några ovan nämnda bönder samt av nämndeman Per Ådahl Frösten.
Kärandena ingav nu följande synbevis:
År 1868 d. 14 juli, infunno sig undertecknade för att, på begäran av Ungriks och Bredåkers Byamän, besiktiga Skiljohägnaden mellan Bergsjös- och Jättendals socknar. Ombuden var bonden Lars Ersson nr 1 Ungrik och bonden Olof Karlsson nr 3 Bredåker.
Förrättningen tog sin början vid södra ändpunkten och fortgick som följer:
Södra delen av hägnaden tager sin början vid Brevik vid Storsjöns vatten och löper norrut till dess den stöter mot den, till Ungriks byamän tilldelta andel uti råhägnaden:
Denna Jättendals hägnad består av en s.k. risbråte, vilken så nyligen syntes blivit iståndsatt eller risad att oaktat den starka solhettan, allt ännu inte blivit förvissnat.
Den norra delen av samma bråte, på åtskilliga ställen så låg, att kreaturen kunnat densamma obehindrat övergå.
Härefter kommo förrättningsmännen till den av Ungriks- och Bredåkers byamän underhållna hägnad, vilken befanns vara uppförd af gärdsel och stör, lämnades utan anmärkning.
Vid slutet av föregående hägnad, vidtog åter en utfallen risbråte, tillhörig Jättendals socknemän, vilken bråte löpte mot norr, till dess den uppnådde Orrsjön. Bråten befanns vara i så ohjälpligt förfallet skick, att vad slags kreatur som helst , kunde över densamma vallfärda.
Vidare ingav Kärandena ett utdrag av Häradsrättens dombok för d. 29 mars och 18 april 1836, som utvisade att i då förehafd tvist, mellan ovannämnda byar, angående förpliktelser för Svarandena att förbättra och vidmakthålla skiljehägnad mellan Svarandenas s.k. Homo-Fäbodevallsmark och Kärandernas tillgränsande Mulbetesmark.
Ävenså mellan nyss nämnda Svaranden såsom Kärande och Kärandena såsom Svarande angående åläggande att återflytta en risbråte i samma hägnad till den plats varifrån den blivit flyttad.
Redan år 1814 hade en böjd risbråte blivit uppförd omkring en berghälla på Jättendals sidan och därefter vidmakthållen. Böjningen orsakade att någon del av mulbetesmarken å Jättendals sidan inte blivit intagen.
I förmåga av Kungl.Majts förordning angående stängselskyldigheter d. 9 februari 1802. Ålägger Häradsrätten parterna en och var för sin del av nämnda hägnad icke allenast att genast och innan boskapen å bete utsläppes bota och bättra alla i hägnaden befintliga fel, utan även i framtiden alla nya bristfälligheter som uppkomma.
HOMOGRINDEN
Efter hållen vägsyn d. 11 oktober 1864 av Konungens befallningshavande i Gävleborgs län förordnat, att den s.k. Homogrinden, uppförd i råskillnaden mellan Bergsjö och Jättendals socknar, varom Bergsjö häradsrätt genom laga kraft vunnit utslag d. 18 april 1836 meddelat föreskrift, samt grinden såsom nödig för fredande av betet å klagandes mark, från intrång av andras kreatur, icke kunde utan olägenhet undvaras, med undanröjande av Kungl.Majts befallningshavandes beslut förklarat, att grinden på sätt klaganderna begärt bibehållas årligen från mitten av juni till juli månads slut.
Efter anteckning härav anförde svarandena att de bestridde allt avseende å syneinstrumentet och ansåg rättast vara att då grinden icke finge vara stängd hela sommaren, betet å ömse sidor fredades genom vallning, varför utan svarandena anmärkte att hägnaden icke vore lagligen delad:
Men häremot erinrade kärandena att om vallning icke kunde bliva fråga då genom 1836 års Häradsrätts dom det redan vore dömt till vallning och att det stod svaranden öppet att när som helst begära delning av den ifrågavarande hägnaden:
Sista rättegångsdagen d. 16 december 1868 efter överläggning avsades följande beslut.
Boende på Homovallen
Elvsta 1894-1899.
Husman Erik Persson, Gnarp 1823-1893,gift 1858 med
Brita-Stina Jonsdotter född på ”Svea”, Lindsta 1836-1901.
Barn: Arbetaren Per Åvall 1860-1918 död i spanska sjukan på Försörjningshemmet i Å. Arbetaren Jonas Eriksson 1873-1912 (självmord), gift 1899 med Anna-Greta Jonsdotter född i ”Svarvars", Lunde 1863-.
Barn: Jon-Erik 1901-1979, Jenny Kristina 1903-1980, Per Andreas 1905-1995.
Familjen bodde på Homovallen mellan 1863 och 1899, flyttade därefter till ”Byjje”, Häggviksrönningen, där mannen sköt sig i barnens åsyn. Till Kungsgården flyttade de efter 1912.
Homovallen
Arbetaren Lars Olof Lönn, Bergsjö 17/12 1852. Inflyttad 22/8 1901. Gift 25/3 1902 med
Margreta Persdotter född i Frösten nr s 6 30/6 1852-, änkeman 1898.
(Hennes far Per Svensson 1817-1907 3/3. Mor Anna Ersdotter 1818 9/11-1907 25/3)
Barn: Per Lönn 9/7 1888. -1908 till Kungliga Norrlands Artilleris regemente Östersund.
Familjen flyttade 1905 till Djursta.
Homovallen
Elvsta 1910-1921.
Stenarbetare Johan Alfred Jansson ”Dalars”, Lindsta 1884-1935, gift 1910 med Frida Kristina Hammar, Harmånger 1891-1937. Barn: Karl Isidor Lindsta 1911-1994, Alice Margreta 1913 3/10 född Byjje. Göta Kristina 1919 25/10, född Lindsta. John David 1923 6/10 född Lindsta. Flyttade Från Homovallen till Lunde ”Byjje” 1912, därifrån till Lindsta 1919.
Märta Skönberg född 1865 28/10 Bergsjö flyttade från Hårte 1926, dog 1928 inneboende hos Janssons.
Husförhörslängd 1910-1921 (Sid 88= Homon, 122= Byjje, 135= Lindsta).
Jättendals Hembygdsförening
