Karta över Åbäcken
Å såg, genom en vådeld brann den ner 1930.
Kartskiss över Åbäckens omgivning och bebyggelse år 1890 med beskrivning. Av Johan Jangard.
Kartskiss över Åbäcken 1890
- Skvaltkvarn och linskäckt. Inköptes omkring år 1896 av kopparslagare Per Abraham Selander, inreddes till bostad, verkstad tillbyggdes på andra sidan ån. Förvärvdes 1905 av kopparslagare G. Gustafsson.
- Vagnslider tillhörigt Lärka i Å.
- Skvaltkvarn och linskäckt .
- Skvaltkvarn och linskäckt.
- Gamla bysågen, nedriven omkring 1893.
- Kvarnstugan, beboddes en tid av Gustav Engbergs familj.
- Å- tullkvarn. Mjölnare Jon-Olof och mågen Engberg.
- Uthus till kvarnen, jämte lider och fähus.
- Badhus med dusch och varmbad. Ägdes troligen av ”Jan-Ols”..
- Lada tillhörig ”Jon-Ols i Norrisvedja”.
- ”Labbe” till nya Å-sågen uppfört omkring 1892.
- Nya Å-sågen uppförd omkring 1892 av P. Johansson, E. Andersson och L. P. Larsson Brink. Dessa ägde även linskäckt nr 5. Båda sistnämnda sålde efter några år sina andelar till Per Persson i Djursta och Olof Eriksson i Å. Förvärvades antagligen 1923 av nya ägare, ombyggdes och renoverades med tillbyggnad över ån. Som sammanband sågen och kvarnen. Anläggningen förstördes genom vådeld 1930.
- Bostadshus, uppfört av Olof Lönnman omkring 1892. Inköptes och beboddes av Erik Engström omkring sekelskiftet, senare av Gustaf Engberg.
- Smidesverkstad, uppförd av Olof Lönnman samtidigt med bostaden. Utnyttjades av Erik Engström från 1901 som svagdricksbryggeri. Ägdes från 1910 av Karl Nilsson och nedskrivaren (Jangard), gemensamt, som renoverade huset i syftemål att utnyttja det för svinavel, som ej blev av. Såldes till Olof Johansson, utnyttjades av honom som fähus.
- Bostadshus, uppfört av Olof Johansson omkring 1915. Skvaltkvarn och linskäckt 1 och 4 ägdes av bönderna i olika byar. Voro aldrig i gång sen jag började minnas. I gamla bysågen med träram och ett sågblad, brukade "Jan-Ols i Ystigårn" såga och hyvla spån.
Åbäcken
Det var i början av 1920-talet kanalen grävdes genom Å-myra, åns läge ändrades och järnvägen satte sin prägel på byn. Jag skrev då en dikt som infördes i Hudiksvallsposten under rubriken Bäcken - Den började sålunda:
Av allt som svann med mina barndomsdar,
jag kärast har uti mitt minne kvar
Den bäck, som genom hembyns ägor rann,
Tills den i bukter uti sjön försvann.
Efter en skildring av bäckens tidigare
och våra lekar
och bestyr efter densamma
kom sista verserna att lyda:
Men nu är bäcken icke samma bäck,
Dess land är icke längre lika täck,
Man har grävt om den, rak som en linjal,
Och slänten den är jämnad, trist och kal.
Så blev min bäck en sinnebild utav
behållningen. Som livet ofta gav:
Vår ungdoms tro och idealitet,
Förbyttes i stelnad uniformitet.
Vid den tiden var omgivningen kring Å- mynnet öppet, gräsbeväxt mark, öster om ån hackades och tillvaratogs gräset och en del starr av min far och ””Erik i Västigårn området, liksom en del andra stränder, var undantaget när ägorna delades inom stamhemmanet, och utnyttjads nu som linsänkeplats gemensamt. Där fanns då en del fasta, år från år kvarstående linhässjor i två-tre stängers höjd. Inbjudande till balansgång och akrobatiska övningar. På ömse sidor om åns utlopp i sjön var det fin sandbotten med härliga badställen. Vass och säv hölls tillbaka och kvävdes av årligen återkommande linsänkor. Intill stranden på någon fots vatten, var stora stenrösen uppstaplade, behändiga att stå på under mete. Stenarna användes att pressa ner linet under vattnet i sänkorna.
Del av berättelsen om Å-bäcken. Avskriften gjord av Britta Olsson 060910
Kvarnen i Å
| Kvara i Å är i bruk än i dag. Numera sköts den av Klas-Göran Engberg, fjärde generationen Engberg. Han äger och driver även den tillbyggda bilverkstaden. | Dammen i Åbäcken, kortet är tagit från baksidan av Kvara. Gården i bakgrunden är Yst i gårn. |
Övervåning
Mellanvåning
| | | |
| | Förre och nuvarande ägare, far och son Arne och Klas-Göran Engberg | |
| | Arne Engberg och Ingmari Engberg(gift med Klas-Göran Engberg) tillsammans i "Kvara" i Å. |
Bottenvåning
| När säden kommer ner till denna våning är den färdig att användas. Beroende på vad som önskades så har den på 3:e våning i förda säden nu blivit exempelvis mjöl för brödbakning. | Arne ute på bryggan på nedersta våningen. Här hämtades/hämtas de färdiga mjöl- och sädessäckarna av bönder och bagare. |
Linberedningsverket
Linberedningsverket i Jättendal som får lin från fyra socknar!Å nej, kära läsare, det är inga blåkullakärringar som syns på bilden här ovan det är endast några rejäla kvinnor från Jättendal som vi hittat i ett så kallat skakhus i Å när vi tittade in för att få några glimtar från den urgamla hemindustrin, som i linberedningen utgör. I Jättendal lever den alltjämt kvar i huru moderniserad och till linberedningsverket hos mjölnaren Agust Engberg i Å förs lin från inte mindre än fyra socknar till beredning.
Nu mera är det inte så vanligt, att jordbrukarna själva bereder sina produkter vid hemmen. Rationaliseringen har medfört en industrimässig förädling av produkterna vilket är nödvändigt för näringens lönsamhet. Det kan dock finnas en del särfall, då det kan vara klokt i att fasthålla vid gamla seder och bruk. Åtminstone i viss omfattning.
Ur en av våra dagliga tidningar
Jättendals Hembygdsförening
